イスラエルによる3週間のガザ攻撃で、1300人以上の方が亡くなったということです。それも多くの子どもや女性が犠牲者です。本当に痛ましいことです。イスラエル側にも、ハマス側にも戦争責任を追及すべき、という声が上がっています。このような行為は何かの形ではっきりさせなければならないと思います。今、やっと休戦状態になったところですが、これから被害の大きさが報道されていくことでしょう。ガザの人々に同情を禁じえません。
I treveckorskriget i Gaza dog över 1300 personer, bland dem många barn och kvinnor, ett katastrofalt faktum. Det påpekas från vissa håll att både Israels och Hamas agerande borde fördömas i en internationell folkdomstol. Nu har man äntligen åtminstone kommit fram till en vapenvila. När journalister så småningom släpps in i Gaza, kan vi förvänta oss att ytterligare många hemska detaljer kommer i dagen. Jag lider med Gazaborna.
この戦争による痛ましい破壊力を聞くにつけ、思ったのが、東京大空襲の物凄さです。
Den tragiska förstörelsen i Gaza leder mina tankar till den stora utbombningen av Tokyo strax före slutet av andra världskriget.
焼け野原と化した東京中心地
Tokyos centrum hade totalt utraderats.
この写真は説明を付けたくない。
På nära håll såg det i princip ut så här. Jag har faktiskt talat med folk som överlevt liggande under ett mer eller mindre tjockt lager av dödsbrända människokroppar.
終戦間際、1945年3月10日に東京はアメリカ軍の無差別絨毯爆撃にあいました。午前零時にはじまり約2時間半、東京湾周辺４０ｋ㎡が焼け野原となりました。それも先ず周囲を爆撃し、人々が円から逃げられないようにして、その後100万発（2000トン）の焼夷弾を浴びせかけ、逃げ惑う市民は低空飛行で機銃掃射されたといいます。たった2時間半で、死者10万人（比較しようとは思わないけど、ガザの死者の80倍）が黒焦げとなったのです。広島長崎と共に史上まれに見る市民に対する攻撃と言われています。勿論、ドレスデンの空爆も忘れてはいけませんが。
このとき使われたナパーム弾とクラスター爆弾は日本の家屋を襲撃するために1944年に開発されたのだそうです。
Den 10 mars 1945, fem månader före krigsslutet, lade USA ut bombmattor över Tokyo i ett komplett förintelsesystem. Aktionen inleddes strax efter midnatt och varade två och en halv timme. 40 kvadratkilometer runt omkring Tokyo-bukten jämnades med marken. Sättet att attackera var utstuderat grymt. Först bombade man en ring runt stadskärnan för att ingen skulle kunna fly därifrån, och sedan totalbombades det "inhägnade" området. 1 miljon napalmbomber (2000 ton) släpptes över Tokyo vid detta tillfället. Men inte nog med det. De som sprang och försökte fly jagades och dödades med kulspruteld från lågtflygande jaktplan (samma taktik som tidigare tillämpats i Dresden). På bara ett par timmar hade 100.000 människor dödats (faktiskt åttio gånger fler än nu i Gaza). Tillsammans med de mer kända atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki hör detta till världhistoriens verkliga "rekord" i snabbt massdödande. Hur många europeer känner till att Tokyo utsattes för en minst lika omfattande bombattack som Dresden året före?
Klusterbomben och napalmbomben uppfanns 1944 för att ge just japanska städer (oftast byggda med hus av trä och papper) största möjliga skador.
これでも足りなくて、同年5月24日と25日に両日とも250機が焼夷弾を打ち込み、それをもって東京は爆撃リストから除外されました。
日本に対する空襲は1942年から始まり、1944年ごろには激しさを増していました。戦死者数は、いまだにはっきり分かっていませんが、大体56万人ぐらい（沖縄諸島を除く）と言われています。
いくら日本が真珠湾攻撃をしたからといって、このアメリカの行為はどう見てもジェノサイド(集団殺戮）だと思うのですが、日本はサンフランシスコ講和条約ですべての賠償を放棄したため、連合軍側の責任は追及されなくなったそうです。（そんなことがイスラエルとガザで起こったら、どうでしょうか）
Amerikanerna nöjde sig inte med detta. 24-25 maj återkom de med 250 flygplan och utsatte Tokyo för en "kompletterande" brandbombning, varefter de ansåg sig kunna stryka Tokyo från bombmålslistan.
Flygbombandet av Japan hade börjat redan 1942 och intensifierats från och med 1944. Man har inte lyckats precisera antalet bomboffer men gissar på ca 560.000 totalt i hela Japan (exklusive Okinawa som är en hemsk historia för sig).
Det är visserligen sant att Japan hade överraskat USA med attacken på Pearl Harbor, men man kan verkligen ifrågasätta proportionaliteten i den amerikanska vedergällningen, som kollektivt drabbade det civila japanska samhället (ett veritabelt folkmord). I fredsavtalet i San Francisco avstod Japan från all ersättning för krigsskador, och de allierade kom formellt att slippa ansvaret. (Skall månne motsvarande ske med Israel och Gaza?)
今回、これを書くに当たってインターネットを見ていたら、下記のような詳細がありました。
この攻撃を指揮したのはカーチス・ルメイ将軍で、かれは非戦闘員に対する攻撃という非難に対して「日本は当時、兵器を作るのに、市民全員が参加していた。どんな小さな家庭でも、ボルトやナットの整理をしたりしていたのだから、これは民間人ではない」ということでした。
もっと凄いのは1964年にこの人は日本政府から勲一等の勲章を貰っているのです。｢日本の航空自衛隊の育成に協力した」ということで。時の総理大臣は、後にノーベル平和賞を貰った佐藤栄作でした（このノーベル賞のニュースを聞いた時、一瞬、まさか！ノルウェーのエープリルフールって１２月にあるの？と思ったことを思い出します）。
När jag samlade fakta på nätet för att utforma denna blogg, hittade jag ännu en bisarr uppgift.
Generalen som verkställde bombandet av Japan, hette Curtis E Le Mey. Mot kritiken som han fick efteråt, försvarade han sig med att alla Tokyobor varit verksamma i vapentillverkning. Små familjer skulle enligt honom ha suttit i sina hus och åtminstone sorterat muttrar och skruvar, så de kunde alltså inte räknas som helt civila medborgare.
Ännu smärtsammare att veta är att japanska staten efter kriget tillerkände samme general den högsta orden "för utmärkt samarbete i bildandet av en japansk flygstyrka för självförsvar".
Staten representerades därvid av premiärministern, Eisaku Sato, samme premiärminister som sedermera, helt oförtjänt, erhöll Nobels fredspris 1974. (När jag i radion hörde denna nyhet, slogs jag för ett ögonblick av tanken att man i Norge tydligen brukade idka någon sorts aprilskämt i december!)
人間は歴史から学ぶと言うことが出来ない生き物なんでしょうか。
ヨーロッパ（勿論アメリカも）ではほとんど知られていないことなので、あえて書きました。
Varför måste mänskligheten ha så svårt att ta lärdom av historien?
Jag har under mina många år i Europa hittills knappt träffat någon som känner till Tokyo-bombardemanget och därför kändes det angeläget att äntligen få berätta om detta.
指揮者、グループのリーダーの山本則久さん。彼の編曲も素晴らしいです。このブラス・アンサンブルは柔らかい音が特徴で、交響曲や合唱曲などもレパートリーです。ＣＤにはマーラー、ブルックナー、ブラームス、シベリウスの曲などが入っています。
コントロールルームで。I kontrollrummet
私たちの友達で、 2年前に亡くなった録音技師、マッツ・ヘルベリにも部屋が割り当てられました。
自分の名前の前で嬉しそう。 
家にいる時は大抵寝ているか、ご飯を食べています。じゃれるということもほとんどしません。つまり、私たちと遊んでくれないのです（外で遊んでるから、そんな子どもっぽいことしない！）。
