Genji (2)

今回は長いので日本語とスウェーデン語に分けました。日本語は前日のブログをご覧ください。

"Berättelsen om prins Genji" har 54 kapitel. Jag har nu i den moderna översättningen kommit fram till kapitel XVIII, dvs. en tredjedel av boken. Vissa saker gjorde det svårt för mig att förstå. Framför allt var det mycket främmande för mig att polygami var ett måste för en "gentleman" på prins Genjis tid. Så började jag läsa två nutida framställningar om Genji.

Intressant är att månggifte inte var en privatsak i mannens och kvinnans relation, utan att det kunde spela livsavgörande roll för familjers öde inom samhällets högre klasser. För fadern som skickade sin dotter till kejsarens harem kunde det vara ett sätt att klättra upp på karriärstegen.

Heian-perioden, då boken om Genji skrevs, är historiskt den tid då matriaｒkatet börjar vika för patriaｒkatet. Det var en viss skillnad mellan månggifte vid kejsarhovet och bland adeln. Hos kejsaren levde många döttrar från adels familjer. Kom de från högadeln kallades de nyoogo, döttrar från lägreståndsfamiljer benämndes kooi. I princip var endast en son till en nyoogo befogad att bli kronprins. Genjis mor var emellertid kooi, varför det för honom knappast fanns någon möjlighet att bli kronprins.

När en dotter föddes i en adelsfamilj blev man mycket glad. Henne försökte man nu ge så bra utbildning att hon skulle kunna bli en god prinsessa. (Murasaki Shikibu, författarinnan till "Prins Genji" var just verksam som privatlärare för en sådan förhoppningsfull telning.) Sedan kunde man introducera henne som nyoogo vid kejsarhovet och hoppas att hon blev älskad av kejsaren och så småningom skulle föda en pojke. Nu fattades bara att kejsaren valde just hennes son till sin tronarvinge för att hon skulle få samma status som sin make kejsaren och i och med detta få sin egen far till undersåte.

Kronprinsen kunde däremot få nyssnämnde undersåte, sin egen morfar, som sin förmyndare, och denne fick nu som livsuppgift att för sin dotterson bredda vägen till kejsartronen.

Det var på så sätt som Fujiwara-familjen blev den tidens mäktigaste klan. Michinaga Fujiwara (f.ö. "vår författarinnas" arbetsgivare) var den starkaste manen i Fujiwara-klanen. Han hade fyra döttrar och manövrerade maximalt med dem.

För att ta sig högst upp i karriären behövde en adelsman alltså inte bara vara klok och slug utan också ha begåvats med vackra döttrar (vid god hälsa för att kunna föda en kejsarson), men dessutom ha det ekonomiskt bra ställt för att kunna imponera på kejsaren med en välklädd och välutbildad dotter. Det skadade heller inte, som i Michinagas fall, att medtävlarna en efter annan dog av någon sjukdom.

Det verkar som om månggifte var en "välståndsförsäkring" både för kejsarfamiljen (många presumtiva kronprinsmödrar för bästa möjliga urval) och adelsfamiljerna (för största möjliga kronprinsmormodrar). Det liknar lite grann lejonhannen som hävdar sig själv och sin avkomma genom att äta upp andra hannars ungar men försöker para sig med så många honor som möjligt. Det är ganska naturligt att polygami oftare kunde accepteras och detta av båda könen, innan individualistiska tankgångar började göra sig gällande. Utanför det reglerade äktenskapet existerade ett ganska fritt "vänstrande" även av kvinnor (skildrat i flera dagböcker skrivna av hovdamer). Fram till 1925 fanns haremsmodellen kvar i japanska kejsarhovet. Det var Kejsar Showa (1925-1989) som vid sin kröning avvisade månggiftet, och så har det förblivit.

Tillbaka till Genjis tid: För dem som trots alla ansträngningar saknade barn, fanns möjligheten att adoptera någon annans. Genji fick inget barn med sin favorithustru men lyckades få hustruns medgivande att adoptera en flicka som han avlat med en annan dam. Hans adoptivdotter födde senare kronprinsen och blev så småningom kejsarmoder.

Förståelse av andra tider och andra kulturer kan kanske ge nya infallsvinklar på och större tolerans i dagens debatterande.

源氏/Genji (2)

Om Genji. Nu vill jag skriva om dåtidens månggiftssystem kring kejsarvärdigheten.
Svensk text följer efter japanskan.

しばらく前に読み始めた源氏物語。円地文子の訳のほうで、やっと3冊目（18帖）まで終わりました。原文はのろのろと。

なんともよく分からないのが、一夫多妻制の世界。それで手元にあった2冊の本を読み始めました。

源氏物語手鏡（1973年。円地文子訳。新潮社。10巻を全部買うとおまけについてきたらしい）
源氏物語の世界（1968年。中村真一郎。新潮社。）

古い本なのですが、面白いです。特に中村真一郎のはなんと40年前の本ですが、著者がフランス文学者のせいか、視点が広くて読み応えがありました。

なんといっても良く分からなかったのが、「色好み」が当時は紳士の条件だった、ということです。背景を知ってみると、平安時代の支配者側の社会構成が見えてきます。母性的社会の色がまだ残っているが、父性的社会に移りつつある時代です。

先ず、天皇の世界と貴族の世界は少し違う。帝はいってみればハーレムを持っていて、女性は主人である帝のところに住んでいる。一方貴族（源氏も始めのうちはこの中に入る）は女性を訪ねていく。遠くに住んでいると足も遠くなる。というわけです。

しかし、これは女性問題、恋愛問題という個人的なことだけではなく、男達の立身出世が大きくかかわっていること、そして女性も権力のある人が結構いたということです。

帝のハーレムには女御、更衣などという女性がいっぱい住んでいました。女御は左右大臣などほんの一部の上級貴族の娘、更衣は下級貴族の出身です。皇太子は女御から生れた男子の中から選ばれます。光源氏は更衣と帝の間に生れた子どもなので、ここですでに皇太子になる資格がないわけです。

貴族は娘が生れるのを大変喜びました。その娘に上流社会の女性に必要な教養を与えて入内させます。その子が帝に気に入られて、男の子を産めばしめたもの。いろいろな手を使って、皇太子になるように計る。ハーレムの女性も女御である間は、帝の使用人の一人でしかないのが、男の子を産むと、皇太后となり、この地位は帝と同格だからすごい権力をもつわけです。そして、皇太后の父は摂政/関白になるわけで、家族まるまる権力の座に上れるわけです。

「源氏物語手鏡」にはこの辺の事情が詳しく書かれています。
『この方法で天皇家の外戚として昇進できる道は、太政大臣、摂政関白に止まり、それ以上ではない。むろん、臣下としては最高絶大の権力を有する地位で、それを得るには、個人の力量、一門の実力、それ以上に、后にふさわしい女の子に恵まれ、さらに皇子が生れるという幸運に恵まれ、競争相手が疫病か何かで次々倒れる時運に廻り合わせ、という風に尽力以上に天運に俟たねばならぬから、並大抵の努力ではないが、それでもやはり臣下である。この点、女は入内して皇子を産むことにより、皇后、皇太后になって、臣下の身分を越えることができる。当時の貴族達が后の位に異常な関心を払ったのも、肯われる。p. 23』　つまり皇后になった娘は父親(臣下）の上に立つわけです。

ということで、娘に恵まれなかった貴族たちは、適当な生れの女の子を養子に取り、埋め合わせたりもしました。源氏物語の中にも養子を取る場面がいくつか出てきます。源氏が現実に一番愛したと思われる紫の君との間には子どもがありません。それで、紫の君は明石の君と源氏の間に生れたの娘を養子にすることを承諾、その娘は、ついには皇后になる。実にうまいプロットになっているわけです。

当時、栄華を極めた藤原氏、特に藤原道長（紫式部の雇い主）は上記の幸運に恵まれてあそこまで登ることができたのだそうです。つまり当時の男どもにとっては、奥さんをたくさん持って、女の子をたくさん産ませれば、氏族繁栄の可能性が増えるわけです。女性側も、それに協力したみたいなところがあります。

日本に住んでいるとあまり感じないかもしれませんが、こういう話を聞くと、今の日本、あるいはつい最近まで結構この時代の考え方が細々と残っているように思ったりします。

天皇に複数の夫人がいたのはつい最近まで（昭和天皇になるまで）だったし、一般人が結婚する時もＸＸ家とＹＹ家の結婚で、恋愛結婚でも、お仲人を立てることで、正当化しているところなど、まだまだ結婚が個人の問題だけでないところがあります。

源氏の母親、桐壺の更衣は、他のお局たちの非常に陰険ないじめに会い、それが原因で病気になり、源氏を生んでまもなく亡くなるのだけど、なんかその辺も今の皇室の閉鎖性に似ているかなあ、と思いながら読みました。いまだに男の子じゃなければ、子どもを生んでも認めてもらえないし。

以上、一夫多妻制の一部（天皇家側）を私なりにまとめてみました。機会を改めて、貴族側の事情を光源氏を中心に書いてみたいと思います。

源氏物語/Prins Genji (1)

今年もあと一日。Bara en dag kvar på det gamla året.

2008年は源氏物語の存在が証明されて1000年（紫式部が自分の日記に書いている）で、日本ではいろいろな催しが行われたようです。
Det är från 1008 som vi har det äldsta bevarade omnämnandet av Berättelsen om Prins Genji i form av en dagboksanteckning av författarinnan själv -1000 år sedan!
源氏物語というと大抵の日本人が高校で教科書にあったし、大学入試に必要だから読んだけど、面白いｔも思わなかった、と言います。私もその組で、まるでさかりがついた猫みたいに女性を漁り歩く美男子のプレイボーイのどこが面白いの、と思っていました。
När en japan hör Genji, minns han sin gymnasietid då det ingick i kursplanen läsa delar av romanen. Man fick ofta frågor på Genji vid inträdesprovet till universitetet, vilket inte uppskattades av alla.
Detta gällde även mig. Dessutom hade jag ingen förståelse för Prins Genji, en snygg playboy som betedde sig som en kåt hankatt försökande att erövra alla damer som kom i hans väg.


私の本箱には円地文子訳の全集、10冊が並んでいます。3年前にジュネーブで亡くなった姉の本です。その横に岩波の日本古典文学大系のなかの原文もあります。せっかくあるのだから、これを機会に読み始めました。
インターネットで探すと、最近解禁になった与謝野晶子訳なども読むことができることが分かりました。
I min bokhylla finns tio band av denna roman i modern bearbetning. Bredvid dem står fem band som innehåller berättelsen i (nästan) originalversion (Murasaki Shikibus manuskript från början av 1000-talet finns inte kvar; däremot finns ett flertal, sinsemellan varierande, avskrifter). Det är faktiskt inte helt omöjligt att ta sig fram i de ålderdomliga versionerna, särskilt om man ta hjälp av de många nutida bearbetningar, gjorda av kända och okända författare, som man faktiskt kan finna på nätet.

読み始めてみると、実に面白いのです。
私は、中世、ルネサンス、バロックなどのヨーロッパの古いダンスを勉強した時、西洋の宮廷や王室の話をたくさん読んでいたので、それと比べたりして、面白いと思ったのかもしれません。若くして政略結婚させられた王室の才女達など、ヨーロッパにもたくさんいたのですから。
När jag nu i mogen ålder började läsa romanen, upptäckte jag att den är riktigt intressant. Kanske därför att jag har studerat "tidig dans" (dvs västeuropeiska danser från medeltid, renässans och barock) och läst om seder och bruk däromkring. Både i Europa och Japan fanns det t.ex. många begåvade och intelligenta prinsessor som av politiska skäl tvangs giftas bort.
　
これからひとつ、あちこち読み比べながら、ゆっくりと進んで、その毎に感じたことなど書いていこうと思います。
Jag vill i lugn takt fortsätta läsa olika översättningar och "originalet" och undan för undan skriva ner mina tankar.

では、皆様、千一年後のよいお正月をお迎えください。
1001 år senare önskar jag ett gott nytt år!